Vad har man för golv på slottet?

Det kungliga slottet är en mycket stor byggnad med mer än 600 rum. Det finns sålunda en stor variation på golv i byggnaden. Det golv som man mest stöter på i rummen är dock parkett men det finns även natursten och kakel. Framförallt är det Öländsk kalksten och Roslagssandsten som dominerar. I Gustav III:s antikmuseum möts man av schackrutig marmor i grått och vitt.

Renovering av golvet i Karl XI:s galleri

Nyligen genomfördes det en stor renovering av golvet i Karl XI:s galleri, även kallad Bernadottegalleriet. Där ligger en gammal ekparkett från 1727 som hållit mycket bra men som för tio år sedan behövde en liten upprustning. Målet var inte att byta ut det gamla golvet mot ett nytt utan snarare bevara golvet men göra det mer hållbart. När det lades 1727 var det tänkt som ett golv som bara en familj skulle begagna men idag beträder cirka 500000 turister och besökare golvet varje år.

De snickare som lade golvet på 1700-talet tillverkade golvet som stora tavlor med flätmönster i ek. När de restaurerades fick man plocka upp tavlorna var för sig. Under de stora tavlorna hittade man en massa gamla saker som ramlat ner mellan sprickorna, exempelvis en skoklack.

Ny läkt under gammalt golv

För att minska slitaget på det gamla golvet har man lagt en läkt under det gamla golvet som är individuellt anpassat till varje golvtavla. Man har även fyllt igen sprickor och sprickor med smala lister och bitar i ek. All restaurering och renovering som gjorts är väl dokumenterad för framtiden. Förhoppningsvis håller golvet i ytterligare 250 år.

Det gamla golvet var tidigare fastspikat men nu har snickarna använt skruv för att det enklare skall gå att restaurera golven i framtiden. De gamla spikarna har dokumenterats och sparats.

Kungliga slottets arkitekturhistoria

Birger Jarl uppförde på 1200-talet en borg där slottet ligger idag. Borgen byggdes först av gråsten men allt eftersom den byggdes ut och växte på höjden så bytte man material till tegel. Under Gustav Vasas tid på 1500-talet gjordes borgen om till renässansslott. En av de tongivande personerna bakom den omvandlingen vad den nederländske arkitekten Willem Boy.

1692 byggde Nicolas Tessin den yngre om den norra längan i stram romersk barock. Efter det att en brand 1697 förstört stora delar av det gamla slottet, som kallades Tre Kronor, tog densamme fram nya ritningar och presenterade dessa för regeringen. Det nya slottet skulle bli klart på sex år men det tog faktiskt nästan 60 år innan kungafamiljen kunde flytta in igen. Slottet i centrala Stockholm som vi är bekanta med idag var färdigt i mitten på 1700-talet.

Slottsbranden 1697

Slottsbranden började på eftermiddagen den 7 maj på vinden i slottets södra del. Slottet var byggt i sten men taket var i koppar och bjälklaget i trä vilket gjorde att branden spreds mycket snabbt. Tjänstefolket försökte rädda kungafamiljens tillhörigheter men stora delar av Sveriges gamla riksarkiv och det kungliga biblioteket förstördes. Innan branden hade det Slottsbiblioteket cirka 24000 tryckta alster varav endast 6000 kunde räddas. Av de 1400 handskrivna manuskript och böcker som fanns klarade sig bara 300.

Garanterat bra resultat!
1 jun 2022